Genetik Picture

English Chinese Spain French Italian Dutch Norwegian Swedish Portuguese Taiwanese

Kromosomer

Kromosomerna motsvarar varandra två och två, så att om det till exempel finns en gen för ögonfärg på den ena kromosomen i ett par så finns det också en gen för ögonfärg på motsvarande plats, samma locus, på den andra kromosomen. Det är inte nödvändigtvis anlaget för samma ögonfärg på båda kromosomerna, men det kan vara det. De två kromosomer som på detta sätt motsvarar varandra sägs vara homologa.

När en cell delar sig sker först en dubbling av antalet kromosomer genom att var och en delar sig på längden till två hälfter. De två hälfterna är sammanhållna på ett bestämt ställe som kallas centromeren. Därefter radar de upp sig i cellens mittplan och delar upp sig i två grupper, varefter varje grupp vandrar mot varsin pol. Så bildas en cellvägg mellan de båda dottercellerna och processen kan börja om igen. Denna typ av delning kallas mitos. Vid mitosen delar sig alltså modercellen till två identiska dotterceller, som båda har exakt samma kromosomuppsättning som modercellen.


Mitos:

Mitos
  1. En cell med två kromosompar.
  2. Kromosomerna har nu duplicerats.
  3. Kromosomerna delar sig, och de två kopiorna av varje kromosom rör sig mot varsin sida av cellen.
  4. Resultat: Två diploida celler, som är identiska med modercellen.

Det finns också en annan typ av celldelning, reduktionsdelning eller meios. Vid meiosen reduceras antalet kromosomer så att dottercellerna bara innehåller hälften så många kromosomer som modercellen, en kromosom ur varje par (se fig 2). Dessa celler med enkel kromosomuppsättning sägs vara haploida (grekiska: haploos = enkel). Cellerna som har dubbel uppsättning av kromosomer, det vill säga har alla kromosomer i par, sägs vara diploida (diploos = dubbel). Hos högre organismer är det bara könscellerna, det vill säga ägg och spermier, som är haploida. Om könscellerna inte vore haploida skulle ju vid befruktningen antalet kromosomer fördubblas för varje generation.


Meios:

Meios
  1. En cell med två kromosompar.
  2. Kromosomerna har nu duplicerats.
  3. Modercellen har delat sig till två haploida dotterceller. Kromosomerna är fortfarande duplicerade.
  4. Dottercellerna genomgår en mitos.
  5. Resultat: fyra haploida celler.

Hos många organismer, inklusive däggdjuren, är det två av hanens kromosomer som inte bildar ett homologt par. De kallas x- och y-kromosomerna. Vid meiosen bildas därför två slags spermier, den ena med en x-kromosom och den andra med en y-kromosom. Honans celler har däremot två x-kromosomer, och varje ägg innehåller en sådan. När ägg och spermier smälter samman vid befruktningen blandas deras kromosomer, och den diploida ordningen återställs. Ena hälften av varje kromosompar kommer alltså från modern genom ägget och den andra från fadern genom spermien. I fortsättningen delar sig det befruktade ägget genom mitos. Könet på den nya organismen beror på om ägget befruktats av en spermie med en x-kromosom, vilket ger en hona, eller en y-kromosom, som ger en hane. Hos en del organismer, som till exempel fåglar, är det tvärtom så att det är äggcellerna som har två olika könsbestämmande kromosomer.

Nästa...