Genetik Picture

English Chinese Spain French Italian Dutch Norwegian Swedish Portuguese Taiwanese

Gener

Ordet gen, som introducerades 1910, användes om en abstrakt ärftlig enhet som styr ett speciellt arvsanlag hos en bestämd art. Genernas existens förutsåg man genom att studera ärftliga anlag, exempelvis blomfärg, från kända föräldrar över många generationer. Man fann att den faktor som bestämmer blomfärg kan förekomma i olika versioner. I det ena fallet ger den vita blommor, i det andra fallet ger den röda. Samma sak gäller för frönas ytstruktur: en del blir rynkiga, andra blir släta. Dessa olika varianter av en och samma gen kallas alleler. Varje organism har två alleler för varje anlag, en från varje förälder. I varje generation delas de upp när könscellerna bildas vid reduktionsdelningen: varje haploid könscell har bara en medlem av det ursprungliga paret, alltså en allel. Vid befruktningen får man en ny kombination. De båda allelerna i paret kan vara likadana, och individen sägs då vara homozygot (grekiska: homos = lika, zygon = ok, par) för det paret alleler. De kan även vara olika, och individen sägs då vara heterozygot (heteros = olika). Om vi kallar de alleler som bestämmer ärtblommans färg för fr (röd blomfärg) och fv (vit blomfärg), så kan en individ ha följande kombinationer: frfr = homozygot, fvfv = homozygot, frfv = heterozygot. Könscellen kommer att ha antingen allelen fr eller fv.

Allelpar för olika arvsanlag överförs oftast till könscellerna oberoende av varandra, eftersom de olika generna oftast sitter på olika kromosomer eller långt ifrån varandra på samma kromosom. En ärtplanta kan exempelvis ha allelparen frfv för blomfärg och slsk för lång respektive kort stjälk. Könscellerna kan då innehålla vilken som helst av följande kombinationer: frsl, frsk, fvsl eller fvsk. När könscellerna bildas överförs alltså allelerna för färg, fr och fv, oberoende av allelerna för stjälklängd, sl och sk.

Nästa...