Genetik Picture

English Chinese Spain French Italian Dutch Norwegian Swedish Portuguese Taiwanese

Effektiv population

Att vissa raser är större till antalet än andra, och att genpoolen kan vara för liten i numerärt små raser, är välkänt för de flesta uppfödare. Men alltför många känner sig tryggt förvissade om att de numerärt större raserna - till exempel perser och birma - har tillräckligt stora genpooler. Ingen risk för inavelsproblem där, om man inte väljer att avsiktligt inavla en linje! Men det är inte alltid sant.

Man pratar ibland om att det är skadligt för raserna att överavla på ett fåtal framgångsrika individer, även när det gäller större raser. Extremast tänkbara överavel på en individ är om en enda hane parar samtliga honor i en generation i en population. Om man avlar så, kommer förstås genpoolen inte att bli stor, även om populationen innehöll tusen obesläktade honor. För att få en bättre uppfattning om HUR stor genpoolen är i ett sådant fall, kan vi beräkna den effektiva populationen. Om populationen innehåller 100 individer, med samma antal hanar som honor, som paras slumpmässigt med varandra och samma antal avkommor lämnas av varje förälder, då är den EFFEKTIVA populationen också 100.

Om vi däremot kör med den extrema överaveln av en hane som beskrivs ovan, kan vi beräkna den effektiva populationen med följande formel:


        1       1        1

      ---- = ------ + ------

       Ne    4 x Nm   4 x Nf

 

Där Ne = den effektiva populationen, Nm = antal hanar, Nf = antal honor.

Generellt är det så att den effektiva populationen aldrig kan vara större än 4 gånger antalet individer i avel av det minst representerade könet. (Såvida man inte har planerat ett särskilt avelsprogram med syftet att undvika förlust av genetisk variation, men så är det ju sällan i praktisk kattavel.) Om till exempel 5 hanar används, blir den effektiva populationen inte större än 4 x 5 = 20, även om vi kunde använda en miljon olika honor i aveln. Testa själv genom att sätta in siffror i formeln ovan, om du inte tror det!

I verkligheten är det förstås sällan så att fem hanar används till lika många kullar var medan de övriga hanarna i populationen inte används i avel ALLS. Därför blir det lite besvärligt att använda denna formel. Men lugn bara! Det finns andra metoder!

En för liten effektiv population gör att inavelsgraden ökar för varje generation. Det finns ett samband mellan inavelsgraden och den effektiva populationen. Genom att använda detta samband kan vi beräkna den effektiva populationen i våra kattraser. Vi kan använda våra stamtavlor för att beräkna inavelsgraden. Det enklaste sättet att göra detta är att lägga in stamtavlan i ett bra stamtavleprogram, som kan beräkna inavelsgraden automatiskt. Det är också möjligt att beräkna inavelsgraden för hand. Det är inte alls särskilt svårt, men om släktskaperna är komplicerade och man vill beräkna inavelsgraden på många generationer så blir det väldigt tidsödande, och då finns det också en stor risk för att man råkar göra något litet fel någonstans på vägen. Om däremot släktskaperna är enkla och antalet generationer är måttligt, kan man snabbt beräkna inavelsgraden direkt från stamtavlan.

Nästa...